Intervallrepetition ger fart åt din språkinlärning

Vi drömmer om att kunna lägga all information på minnet på en gång, men vi vet alla att det inte fungerar så för de flesta av oss. Därför ska vi titta närmare på hur människans minne fungerar och hur det hänger ihop med språkinlärning. Eftersom begreppet utspridd inlärning (”spaced learning”) är så viktigt för minnet och inlärningen spelar det en central roll i den här artikeln. Utspridd inlärning är en teknik som bygger på att man repeterar och befäster det man har lärt sig tillräckligt många gånger. Att repetera samma information flera gånger hjälper oss att flytta ny kunskap från korttidsminnet till långtidsminnet. Genom att utnyttja hur minnet behåller information kan vi få ut så mycket som möjligt av inlärningen.

När vi pratar om hur vi behåller kunskap måste vi först titta på var minnet sitter. Hjärnan är inte bara livsviktig utan också en av de mest fantastiska skapelser som finns. Varje skada på hjärnan påverkar hela kroppen. I reklam framhålls fördelarna med vissa livsmedel eller kosttillskott som ska förbättra minnet. Människor har också pressat hjärnans kapacitet till det yttersta, till exempel genom att delta i minnestävlingar. Vi människor är varelser som samlar information. Bebisar suger till exempel upp allt. Från födseln till sexårsåldern fungerar ett barns hjärna helt annorlunda än en vuxens. Små bebisar tar in enorma mängder information från sin omgivning. Men förmågan att lagra ny information behåller vi ända upp i hög ålder. Dessutom kan vi använda allt vi lär oss om oss själva för att lagra information mer effektivt.

Med korttidsminnet menar vi den enkla, tillfälliga lagringen av information. När vi håller kvar informationen börjar hjärnan klassa den som nödvändig, och den granskas sedan på nytt innan vi lagrar den i långtidsminnet. Den enkla modellen kan vi bygga ut med arbetsminnet, som tillfälligt lagrar och bearbetar information. Arbetsminnet fungerar som ett system för komplexa aktiviteter som att tänka, lära sig och förstå. Med hjälp av arbetsminnet kan vi hämta fram och använda information från långtidsminnet. Arbetsminnet kan dessutom hjälpa oss att lagra viss information under längre tid.

Det här går utmärkt att tillämpa på språkinlärning. Genom att repetera ord med vissa intervall, efter några minuter, timmar eller dagar, kan vi flytta dem till långtidsminnet. Med olika övningar där vi måste komma ihåg hur ett ord ser ut, i vilken ordning bokstäverna kommer och hur ordet låter kan vi snabba på överföringen till långtidsminnet. Det hjälper också att utmana arbetsminnet med olika frågesporter och tester. På så sätt signalerar vi till hjärnan att vissa ord är viktiga. Hur djupt vi bearbetar okända ord har stor betydelse för hur snabbt vi klassar ett ord som viktigt och därmed behåller det i minnet på lång sikt. Det kan till exempel vara en stor fördel om vi inte bara skriver och hör ett nytt ord, utan också säger det själva.

‍

‍

‍‍Även om alla hjärnor fungerar olika finns det liknande mönster som vi kan använda för att förstå hjärnan bättre. När det gäller hur ofta vi bör repetera ett nytt ord är vi anmärkningsvärt lika. Vi har till exempel kommit fram till att det är mest effektivt att bli förhörd på ett ord precis innan vi glömmer det. Då har vi ett vagt men ändå befintligt minne av ordet. Har vi svårt med ett ord bör vi därför helst ta fram det igen efter några minuter. Ord som känns lättare tar vi i stället fram först efter några timmar eller till och med dagar. Kan vi fortfarande ett ord efter flera dagar då vi har ägnat oss åt annat, kan vi utgå från att hjärnan har lagrat det säkert i långtidsminnet.

Vissa ord tar längre tid att komma dit, särskilt när hjärnan inte lyckas koppla dem till något annat vi redan vet. Då får vi inte tappa tålamodet, inte ens efter många repetitioner. Det tar ofta längre tid, och vi ska inte vara för hårda mot oss själva. Vi har också sett att ju fler stavelser ett ord har, desto svårare är det att komma ihåg. Därför behöver vi ha extra tålamod med ord som har många stavelser. Om ett ord bara inte vill fastna kan vi aktivt bygga mentala broar och komma ihåg ordet med hjälp av en konstgjord association. Vi kan använda saker som låter likt ordet, eller bilda en mening som sätter in ordet i ett sammanhang som är relevant för oss.

‍

Men det är svårt att hitta den bästa ordningen att repetera orden i. Vi skulle behöva sortera varje ord för hand utifrån allt vi har lärt oss om hur minnet fungerar. För att det ska fungera sparar LENGO i stället när varje ord senast repeterades och hur väl du kan det. Utifrån flera faktorer gör appen sedan ett schema för när vi helst bör repetera ordet. Utifrån schemat väljs orden ut automatiskt i den ordning som är bäst för inlärningen. När vi öppnar en ny lektion eller avslutar en övning plockas de rekommenderade orden fram av sig själva.